Tre år med Tre Terminer som skolår

Det traditonella svenska läsåret med två terminer är format 1842 och har sitt ursprung i det vuxna samhällets olika behov. De pauser som finns under året har en anknytning till önskemål som samhället och de vuxna haft. Elevernas behov och lärande har inte varit utgångspunkten i hur inlärning och pauser strukturerats i skolan.

Sommarlov – infördes då krav fanns att barnen skall hjälpa till med skörden

Novemberlov – hette tidigare potatislovet och infördes på grund av potatisskörden

Påsklov – religösa skäl

Sportlov – infördes för att spara ström

Jullov – religiösa skäl

Studiedagar – infördes på grund av krav på fortbildning av lärare

Summerat har Sverige ett skolår som saknar pedagogisk grund. Läsårets olika pauser varierar också i längd mellan tio veckor till en dag, vilket innebär en varierad återhämtning blandat med intensiva lärperioder. Omfattande studier sedan 1908 visar att sommarlovets längd är bedömd som negativ för elevernas lärande och som en socioekonomiskt splittrande faktor. (White 1908, Entwisle & Alexander 1992, Downey, von Hippel & Broh 2004, NIE 1978, Cooper, Nye, Charlton, Lindsay och Greathouse 1996, Pelavin & David 1977, Hattie 2009, Alinder, Hamlett & Fuchs 1992, Cooper 1996, Alexander, Entwisle & Olson 2001, Lindahl 2001, Moore 2010)

Terminsindelningen vid Amerikanska gymnasiet innebär en omfördelning av skoldagarna. Undervisningstid och antal skoldagar är samma som under två terminer. Skillnaden är att läsårets struktur är format med en pedagogisk tanke om samarbete, utveckling och återhämtning. Det handlar med det inte endast om skoldagarnas placering utan om hur fördelningen av skoldagar skapar en underliggande pedagogisk struktur för lärande och bedömning av undervisningen. Det handlar också om att hantera återhämtning för lärare och elever under skolåret så att den sker vid pedagogiskt valda tillfällen och i genomtänkt längd.

Läsåret får med en indelning på tre terminer en pedagogisk symmetri, där tid för återhämtning och kompetensutveckling baseras på en modell om generellt två veckors lov.

Lovens längd med tre terminer, samma antal skoldagar som tidigare

Novemberlov – Två veckor
Jullov – Två veckor+ (samma längd som tidigare)
Sportlov – Två veckor
Påsklov – En vecka+ (samma längd som tidigare)
Sommarlov – 9 veckor (en vecka kortare än vanligt)

Strukturella pedagogiska fördelar med tre terminer

Efter både termin 1 och 2 får eleverna en betygsprognos, betyg i samtliga kurser sätts efter termin 3. Tydligare progression mot målen.
Efter både termin 1 och 2 genomförs utvecklingssamtal med betygsprognosen som underlag. Tydligare progression mot målen.
Strukturerad återhämtning för elever under den mörka delen av året. Ett bättre balanserat läsår.
Strukturerad återhämtning för lärare under skolåret då en veckorna under novemberlovet, hela jullovet, en vecka sportlov samt påsklov är fria för återhämtning. Ett bättre balanserat läsår.
Strukturerad kompetensutveckling för lärare två-tre veckor per läsår. Bland annat möjlighet till en hel veckas kompetensutveckling och kvalitetsarbete i samband med både höstlov och sportlov.
Minskad stress inför jullov då ingen betygssättning sker innan jul
Ett systematiskt kvalitetsarbete inom ramen för läsåret med tre naturliga mätperioder

Amerikanska Gymnasiet införde läsåret 2019 ett läsår med ”Tre terminer”. Det har nu gått tre läsår där man kan se vissa tendenser. Tiden som förflutit gör att det ännu är för tidigt för slutsatser.

Vad elever och vårdnadshavare anser (Genomsnitt av tre mätningar 2019, 2020, 2021 Amerikanska Gymnasiet Göteborg, Amerikanska Gymnasiet Stockholm 2021).

Vad lärare anser (Mätning 2022, Amerikanska Gymnasiet Göteborg, Amerikanska Gymnasiet Stockholm, Amerikanska Gymnasiet Halmstad, Amerikanska Gymnasiet Uppsala)